stingpippi

Tiden går fort. Inte hunnit blogga på hela veckan. Så lite snabbt vad vi gjort bara och sen lite mera om kvällens träningspass med Izza. :)

 

Den här veckan började min tre veckor långa/korta sommarjobbstid på karamellkungen. :) Trött i kroppen kan man ju säga. ;) Men jag tror det gick bra, ser vi nästa vecka om jag lyckats bra med beställningarna jag gjort eller om det blivit på tok för mycket eller för lite. Svårt det där att veta. :)

 

Vi har varit till klubben några gånger, och jag har hunnit träna Guiness i agility också! Han har varit duktig och om två veckor väntar tävling, så det ska bli kul! :D

 

Izza har fått tränat att gå bakom Guiness för att inte hetsa framåt för mycket utan vara hos mig. Det har varit blandade resultat. Men överlag bra! Tränat även på att inte springa före mig när vi springer ensamma, för om jag låter henne göra det när vi springer själv är det ju klart det blir värre när hon får någon framför sig också!

 

Sting har varit hyffsat pigg den här veckan ändå tycker jag, var med till klubben och fick köra en liten rallylydnadsbana, trots jättevarmt var hon taggad! :) Så det känns ju bra, på torsdag är det dags för veterinärbesök igen, hoppas proverna ser bra ut och hon får behandling som planerat.

 

Izza har fått leta efter vittringspinne i blåbärsris och varit jätteduktig! Visade att nosen den fungerade jättebra. Och hittade hon inte direkt så fortsatte hon jobba utan hejarop från mig - något som är super tycker jag! Hon ska fortsätta jobba trots att det inte går att lösa direkt. Vill inte behöva hjälpa henne för mycket, då blir det lätt att man kanske måste använda dubbelkommandon så småningom.

 

Igår åkte jag och hundarna för att träffa Emelie med Ernie å Chili. :) Först tog vi en kort promenad och sen fick Izza testa på budföring för första gången. Hon var riktigt duktig! Sprang både till och från mig. Sista gången sa Emelie ingenting och när jag skickade iväg henne på "marsch" så sprang Izza någon meter innan hon vände om mot mig, vi båda var tysta och lät Izza lösa problemet själv. Och det gick snabbt för det tog bara någon sekund så tvärvände hon och fortsatte mot Emelie! :D Sen åkte vi till Ulriksdals slottspark och lät hundarna svalka sig i sjön där. Izza simmade ut och hämtade en leksak och simmade in igen! Kul att se, första gången hon verkligen simmade då. Tyvärr började det åska lite så Sting tyckte inte slutet var så  kul, men hon hann bada innan och det var roligt! :)

 

Ikväll tog jag ett träningspass med Izza. Kastade trä och metallapporterna och hon hämtade utan problem! :) Vi har ju dock inget avlämnande än. Men påbörjade att träna lite sitt med apporten i munnen, svååårt sa Izza, men duktig ändå. Vi har ju inte tränat så mycket på det, blir till att lägga krut på det så hon blir säker där. Vill inte ha in något tugg. Tränade lite sitt och ligg kvar och på läggande under gång. Lite nöjd är hon nu i alla fall! :) Plus att hon ger ju 110% dessutom så hon tar ju ut sig själv också. ;)

 

Nu väntar en vecka med jobb, veterinärbesök för Sting och förhoppningsvis mera hundträning. Veckan avslutas med utställning på Södertälje BK på söndag för Izza. Egentligen skulle jag och Sting tävlat Ungdoms-SM i freestyle och rallylydnad i helgen som kommer, men det blir inte alltid som man tänkt sig helt enkelt.

 

Tjingeling!

Idag bar det av till Köping med Izza för första utställningen på SKK. Vi var först in i ringen, och direkt när vi kom in i ringen var det lite crazy. Men trots det sprang hon bra ändå sen. Inte alltför mycket skutt faktiskt! :D Men lite tråkigt att stå stilla. Men duktig ändå! :)

Kritiken löd:

Detta belönades med HP och BIR-valp! :D

 

Lång väntan till finalerna, där vi åkte ut - såklart. Men till nästa utställning blir det till att träna träna träna med någon framför sig, hon hetsar och får så bråttom i väg. :/ Lite trist att visa upp det. Sen helt ärligt går hon inte mycket i koppel, så det får det också bli ändring på. :) Men hon är snäll och gör inga utfall eller så. Så hon är bara glad - vilket är mycket skönt! Miljön bryr hon sig inte om.

 

En bild från utanför ringen som Katarina Kernehed tog på fina tjejen idag. Lite trött efter att ha rejsat med hennes Ouzo som är prick en månad yngre än Izza. Mycket kul, Izza satte av i full fart och han hade svårt att hänga med. ;)

 

 

 

Fiiin himmel ikväll! :) Satte upp hundarna på bordet ute och knäppte lite siluettbilder. :)

 

Först Izza.

 

Sen Sting.

 

 

 

Idag var det dags för besök på Ultuna igen. Förhoppningen var att Stings värden skulle se bättre ut så hon skulle få den första "riktiga" behandlingen, hon fick ju första sprutan förra måndagen men den var bara i nackskinnet, nästa steg var att få intravenöst.

 

Hon har gått ner 0,5kg sen förra torsdagen. Men hon har tappat muskler i och med kortisonet (och säkert av sjukdomen i sig) och päls bara rasar bort, så det är nog inte så konstigt. Hon har varit lite tröttare den här veckan som gått, svårt att säga vad det beror på, sjukdomen säkert och så värmen på det och kortison. Hon var lite dålig i magen i helgen. Men det har stabiliserat sig. Så antingen berodde det på lugnandet hon fick eller för att kroppen var ovan med kortisonet.

 

När Henrik (onkologen) kom in kände han igenom henne och lyssnade på henne och sa att det ser bra ut, och han trodde verkligen att värdena skulle ha gått upp i och med kortisonet. Men han höll med mig om att hon inte skulle få något lugnande innan det var helt säkert att hon skulle få behandling. Så blodprov togs och Sting skötte sig så bra! Låg stilla och väntade. <3 Det visade sig att värdena hade gått upp så idag skulle hon få behandling! :) Hon fick bara en halv dos lugnande för hon var redan så lugn. Och det räckte gott och väl för hon somnade och var stilla under hela tiden hon fick medicinen. Sköterskan sa att nästa gång kan hon nästan få bara en tredjedel. ;) Skönt med vettigt folk som inte vill trycka i fullt bara för att. Det märks skillnad på Sting redan nu att hon är pigg redan. Förra veckan (antar hon fick vanlig dos då) var hon trött mycket längre tid efteråt.

 

Det är så skönt att Sting gillar människor och inte är reserverad. Hon är först in genom dörrarna och när det kommer personal får dom hälsa på henne och göra det som behövs. Idag sprätte hon hål på ännu en fördom om att briarderna är så reserverade. Visserligen finns det säkert sådana där ute, men den sköterskan hade inte mött någon som var så snäll och tillgänglig som Sting. Sting fortsätter alltså att charma personalen. <3 Men hade hon tyckt det skulle vara jobbigt hade jag aldrig utsatt henne för alla dessa veterinärbesök som nu kommer bli!

 

Något jag funderat på är att klippa ner henne då hon fäller så mycket och det kommer fällas mera och kanske inte så jämnt, så hon kanske kommer se lite skabbig ut. Då kan man ju lika gärna klippa ner henne så slipper man fällningen - man är ju liksom bortskämd att slippa pälstussar överallt. Henrik tyckte också det skulle vara en bra idé. Däremot tycker nog Sting tvärtom, för när jag sa det till mamma när vi kom hem ställde sig Sting och stirrade ut mig totalt! Haha! Knashunden <3 Något hon däremot kommer gilla är att jag fick ok att massera henne, det var länge sen! :)

 

Nu är det två veckor till nästa besök, hoppas vi inte behöver åka in något innan dess och att hon svarar bra på behandlingen. Tills dess ska dosen kortison sänkas till 1 tablett (10mg) per dag och i fyra dagar nu ska hon få tablett mot illamående (som kan komma pga behandlingen). Och ifall hon skulle bli sämre har vi fått antibiotika på recept i nödfall. Hoppas slippa ta ut det!

 

Ros till alla er som håller tummar och tänker på oss. <3

 

Det har inte blivit så mycket om Izza här nu sista tiden i och med Sting. Men hon kör fullt ös medvetslös som vanligt. ;) Tänkte idag att det var dags för en liten träningsfilm igen. Så här nedan kommer en liten snutt från när vi tränade idag. Kom också på att på söndag är det ju utställning igen och vi har inte tränat något alls sen specialen första helgen i juni! Paniiik typ. ;) Men tränade lite stå och spring häromdagen och OJ så fint hon kunde stå. Körde lite nu också. Men batteriet i kameran tog slut. Så blev inget stående på filmen, men superduuktig tjej!

 

Så till filmen:

 

 

Imorn är det dags att åka till Ultuna med Sting igen, får se vad proverna säger. Ska fråga om jag kan vara med när det tas så hon slipper få lugnande i onödan om hon nu inte skulle få någon behandling. :)

 

Tjingeling!

Mycket har hänt med/om Sting sen sist jag bloggade, dom flesta av er vet säkert eftersom jag redan skrivit ut det på Facebook. Men här kommer även en summering av allt hittills med Sting. Risk för att det blir ganska långt. Läs om ni vill...

 

Det hela började ju med att jag i mitten på maj kände att Stings lymfknutor på halsen var svullna. Detta en lördag, så fick vänta till måndagen med att kolla upp hos veterinären. Hon låg lågt på vita blodkroppar, men hyffsat pigg i övrigt ändå. Ett nålprov på ena lymfknutan togs och skickades iväg. Även prov för fästingsjukdom togs. Ingen fästingsjukdom och nålprovet var tyvärr för lite för labbet att säga bu eller bä om. Tror vi var två ggr till till veterinären för nya blodprov och hon låg ungefär samma. Så efter tredje gången skickades remiss till Ultuna.

 

På Ultuna förra måndagen gjordes biopsi på halsens lymfknutor och på tisdagen fick jag det hemska svaret att det var malignt lymfom, blodcancer (Länk om det). Då var jag på ridläger hos Camilla. Så beslutet om vad vi skulle göra fick vänta tills jag kom hem. Och helt ärligt så var det väldigt skönt att vara borta några dagar (3 dagar) just så i början. Fick tänka på ridning bara och hade trevligt. Kom hem till en mycket glad Sting. <3 Det enda jag visst var att hon inte skulle få somna in än, för hon kändes för pigg för det och med tanke på att det i princip verkade ha stått still så kändes det som att hon kanske hade en lindrig variant och i så aggressiv som Pippis.

 

På fredag em så såg jag hur hennes högra lymfknuta plötsligt hade blivit större och att det var svullet och mjukt på halsen. Under bara några få timmar ökade svullnaden och det började även bli rött i huden. In akut till Ultuna för att kolla upp det. Fick en underbar veterinär som sa att troligtvis en blödning, kanske ett stygn som gått upp (hon hade stygn som satt inuti och skulle försvinna av sig själv). Jag fick välja om jag ville låta henne ligga kvar för observation eller ta med henne hem. Självklart fick hon följa med hem! På lördagen hade svullnaden flyttat sig neråt till nästan mellan frambenen. En ganska stor "påse" hade hon där fram som var vätskefyllt. Men då hon ännu var pigg väntade vi. Och helt ovetandes så ringde veterinären från kvällen innan upp för att fråga hur Sting mådde (sa jag att det var en underbar veterinär eller? :D). Hon sa det att oftast blir det så pga tyngdlagen helt enkelt. :) Under söndagen tyckte jag att den hade minskat och på måndagen var den helt borta.

 

Måndag - åter till Ultuna. Denna gång för att träffa onkologen från måndagen innan och prata om vad vi skulle göra med Sting. Den högra lymfknutan var fortfarande riktigt stor. Kunde knappt greppa runt med handen, bara i ytterkanterna. Hon trodde den hade blivit irriterad iom det som hänt innan/under helgen. Hon sa ang cancern att Sting verkar ju inte ha den som är mest aggressiv eftersom hon haft det så länge utan någon större förändring. Så hon trodde att om man skulle behandla skulle hon säkert kunna må bra, hur länge vet man ju aldrig. Men teoretiskt sätt hade hon god prognos ändå. Man kan dock aldrig bli helt frisk från denna sjukdom. Efter ett samtal till Agria för att kolla om dom ersätter behandling (ja det kommer dom göra!) och ett samtal hem till mamma bestämde vi oss för att prova behandling. Sting fick första sprutan på behandlingsschemat, en vanlig som sätts i nackskinnet. 

 

Redan på tisdagen känner jag hur den högra lymfknutan minskat! Det fortsätter så och på torsdagen när vi återigen är på Ultuna känner jag knappt den vänstra och den högra är även den ganska liten! Vi får träffa en ny (för oss) onkolog, han är professor i tumörsjukdomar och har jobbat med det i ca 20år så han kan nog sin sak. Mycket trevlig var han också. Han sa att det var jättebra att dom minskat och att det ökar ju chanserna att behandlingen kan gå bra. Planen var att Sting skulle få andra behandlingen då och eftersom det sker intravenöst så måste hon få lugnande för att ligga helt stilla under tiden. Så jag lämnade kvar henne där och åker iväg en stund. När jag kommer tillbaka visar det sig att hon hade legat väldigt lågt på något. Minns ej vad, men tror det var något i benmärgen, något som hörde till immunförsvaret. Så det blev ingen behandling tyvärr. Men han berättade att om dom skulle genomfört behandlingen skulle hon kunna få aids-liknande - att hon skulle bli mycket infektionskänslig och skulle kunna bli dödssjuk. Inte ett alternativ alltså!

 

Vi har en ny tid på torsdag där vi hoppas att hon höjts så hon kan få behandling som planerat. Annars finns en annan behandlingsmetod att göra som inte slår lika hårt. Tills vidare äter hon kortison för att fortsätta hålla lymfomet tillbaka och förhoppningsvis öka det hon låg lågt på...

 

Jag hoppas Sting snart kan få må lite bättre. Idag har hon varit lite segare. Men så har det varit typ 27 grader varmt i skuggan också! Märkte även att hon börjar tappa massa päls (som dom kan göra), borstade henne och det bara "rasade" av utan att sitta fast hårt alls. Kunde dra bort tussar om jag så ville utan att det verkade göra ont över huvud taget...

 

Fortsättning följer i detta...

 

<3 Tjingeling på er och ta hand om era 4-benta, man vet aldrig hur länge man har dom till låns. <3