stingpippi

Imorgon kommer Ville somna in. I somras skadade han benet men var fullt igång igen efter lång konvalescent och det var då jag skulle ta honom på foder. Tyvärr kom det ett stort bakslag och han blev akut sämre, rejält halt. Ultraljudet visade att det blivit permanenta ärrbildningar och veterinären sa att det aldrig kommer blir bra. :/ Så för Villes egna bästa, oavsett hur tråkigt och jobbigt det är, ska han få somna in. <3

 

Han har alltid varit min favorit. Det var även jag som provred honom åt ridskolan, var med och hämtade honom och trots att han kastade av folk hejvillt ett tag så var jag kvar. Vi var ett team! Sen blev det uppehåll några år från ridskolan för mig och nu kom jag tillbaka. Kanske var det meningen att vi skulle vara tillsammans i slutet också? Även om slutet alltid är tråkigt. Men på ett sätt känns det bra att ha fått vara med honom i slutet eftersom jag var med i början också. Det blir lite som att knyta ihop säcken på något sätt.

 

Fastnade såklart nu med att kolla på filmer från när vi tävlat tillsammans. Det har varit oftast med bra resultat, men många gånger utanför placering då vi inte räckte till tidsmässigt många gånger. Men vi har faktiskt vunnit en tävling tillsammans och det var även första hästtävlingen jag vann. <3 Mycket omtyckt häst från min sida, kommer sakna honom! Så stor personlighet och man måste verkligen lära känna honom för att "bli fast".

 

Hej då Ville <3 Tack för den tiden vi hade tillsammans!

Sista kvällsmålet och allra sista bilden. <3