Vittring x2

Idag har jag fått två tillfällen att träna vittring med Sting. Eller jag kör ju inte en hel vittring, utan träning på att inte tugga på pinnen är det vi gör! ;)

Började att bara lägga den strax framför och belöna att hon inte tuggar när hon kommit in i fotposition, för så pass långt har vi kommit iaf att hon klarar det. Sen ökade jag för varje gång ca en meter i taget. Om hon börjar tugga har jag helt enkelt fyat henne, för jag vet nu att hon vet vad hon ska göra. Det är när hon blir för överladdad som hon glömmer bort sig och tuggar då. Har inte märkt att hon går ner sig av att jag säger till henne, hon skärper istället till sig. Så det funkar. :) Skulle självklart byta metod om hon tog åt sig för mycket.

Vi kom så långt att jag kunde lägga den 5-6m bort och hon hämtade den utan tugg och gjorde även bra ingång. Testade då att köra en hel vittring. Direkt så kom vråltugget tillbaka! Uuuusch! Så det blir till att verkligen traggla bara en pinne först så hon är helt 100 på att inte tugga!

Andra passet gick riktigt bra! Var nog bara en gång som jag behövde säga åt henne! :D Woooow! Klar förbättring! Jag la nog pinnen ca 6-7m ut som längst den här gången, och hon travade ut (vi tränade inne, lite halt att galoppera ;D) och tog pinnen, och travade in! :D UTAN tugg! Jag pressade henne även lite med att gå fot med pinnen i munnen! Gick ju kanonbra även det, inget tugg. Det finns alltså hopp även för detta moment!

Nu måste jag verkligen ta tag i det här och få till 2-3 träningspass per dag! Jag ser ju att hon gör framsteg i alla fall, så det blir nog relativt lätt att finna motivationen till det.

Har varit hos kiropraktorn idag, så hundarna har inte fått göra många knop idag. :/ Eftersom jag har så ont, hade en rejäl låsning i nacken. Jag hoppas det snart är bra så jag inte har en överladdad Sting på lördagens freestyletävling... Skulle även behöva köra ett pass agility med Pippi innan tävlingen på söndag. Så typiskt att jag troligen inte kan köra henne på morgonens träningstävling.

Ska ta och sova nu och hoppas på att smärtan försvinner.
Tjingeling!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0